Ordlista - Vad betyder batteritermerna?

En batteriladdare kan ladda på flera olika sätt och med olika spänning- och strömstyrkor. En 3-stegsladdare skiftar mellan olika typer av laddning beroende på batterityp och fas i laddningen. En 3-stegsladdare kan användas till både cykliska batterier (traktionsbatterier) och standyby-batterier.

Tack vare denna teknik riskerar inte batteriet att skadas och kan därför laddas under obegränsad tid.

Amperetimmar (Ah) är den enheten som används för att definiera ett batteris kapacitet. Batteriets kapacitet visar hur mycket ström som kan tas ut ur ett fulladdat batteri under en viss tid.

1 Ah innebär att en strömstyrka på 1 A kan tas ut konstant under 1 timmes tid. I mindre batterier används ofta istället milliamperetimmar (mAh), vilket är en tusendels Ah.

Det material i cellen där den kemiska energin omvandlas till elektrisk, som tas ut via den positiva och negativa anslutningen. Elektroderna kan vara av olika material, exempelvis metall eller kol.

Lättantändlig, och vid ”rätt” blandning med luft/syre bildas explosiv knallgas. Därför är det viktigt med ventilation vid öppna blybatterier. Vid slutna blybatterier återförs ”rekombineras” gaserna och bildar vatten. Även andra celltyper kan bilda övertryck, och är därför så gott som alltid försedda med en säkerhetsventil. De flesta batterier och batterikemier kan avge en liten mängd syre och väte.

Kan översättas med högströmsceller, man avser urladdningsströmmen. En celltyp som är speciellt designad för applikationer med stora strömmar, exempelvis verktygsmaskiner och RC-bilar, drönare osv. En standardcell har högre inre resistans, följaktligen sjunker dess spänning mera vid belastning medan en high-drain cell har mycket låg inre resistans.

Alla strömkällor och batterier har en inre resistans som mäts i Ohm eller mOhm, oftast ganska låg till exempel 100 mOhm eller lägre. Det är inre resistansen som bestämmer den maximala ström som kan tas ut ur ett batteri, exempelvis vid en kortslutning. Även vid ”normal” drift inverkar resistansvärdet och påverkar hur mycket spänningen över batteriet sjunker när det belastas. Inre resistansen ökar efterhand som batteriet förbrukas eller urladdas. Därför sjunker också spänningen oftast först ganska långsamt, sedan snabbare. Se även återhämtning.

Lika som inre resistansen, men avser växelströmsmotståndet. Har betydelse bland annat när belastningen är snabbt pulsande, exempelvis vid GSM-telefoner.

Annat namn på positiva elektroden i ett elektrokemiskt system, se även Anod.

En cylindrisk cell där höjden är mindre än diametern. Används till exempel i hörapparater och klockor, i kameror och på kretskort för minnesbackup mm.

En faktor, oftast 1,4 för till exempel NiCd eller NiMH, som du multiplicerar tiden med för att kompensera för förluster vid laddningen, exempelvis vid temperaturförluster. Exempel: Du laddar ett 1Ah batteri med 1A, teoretiskt sett blir detta fulladdat på 1 timme, men med laddfaktorn inräknad blir tiden 1,4 tim. Du kan se laddfaktor som ett annat namn på verkningsgrad. Inget batteri eller energikälla kommer upp i 100 procent, då det alltid finns större eller mindre förluster i systemet. Ett vanligt och enkelt sätt att konstatera detta är att det bildas värme där du inte önskar det.

Samlingsnamn för en serie primärbatterier där litium i någon form ingår. Hög cellspänning, 3,0-3,6V och hög energitäthet och lång lagringstid kännetecknar alla litiumteknologierna. Även litiumceller med 1,5V spänning är vanliga idag som ett kvalificerat alternativ till alkaliska celler av konsumenttyp med AAA, AA och 9V-storlek.

Ett laddningsbart system med hög energitäthet. Nominell cellspänning är 3,6-3,7V. Utförs för låga till medelhöga strömmar, används i ficktelefoner, komradio och övriga portabla utrustningar, i mätinstrument, medicinska applikationer mm. Används även sammankopplade till ett stort antal serie/parallellkopplade batterier i elfordon. Flera underkemier förekommer, t.ex Litium-Jon-Mangandioxid som kan arbeta med högre strömmar.

En variant på litiumsystemet, där ett annat utförande av elektroderna (folier) kan forma cellen på önskat sätt. Kan designas för både låga och höga strömmar.

Ytterligare en variant med en lägre nominell cellspänning 3,2V, men som kan utföras med betydligt högre strömkapacitet och med god cyklingsbarhet.

Förkortning för Nickel-Kadmium. Historien går ända tillbaka till 1899, då svensken Waldemar Jungner uppfann NIFE-batteriet. Elektrolyten är alkalisk, och dagens celler finns i en mängd specialutföranden för exempelvis höga temperaturer och snabbladdning. NiCd har mycket låg inre resistans.

Nickelbleck är de bleck eller som punktsvetsas mellan cellerna för att förbinda polerna vid serie- eller parallellkoppling vid tillverkning av ett batteripaket. Kallas ibland svetsbleck eller lödbleck (då anslutningstrådar löds fast på dessa). Tillverkas av ren nickel för god svetsbarhet mot cellerna. Uttryck som Nickelstripes eller tabs används också både i engelskan och svengelskan. Om man försöker löda direkt på cellerna utan tabs så är risken stor att cellerna förstörs.

Förkortning för Nickel-Metallhydrid. Laddbar cell där den farliga tungmetallen Kadmium är ersatt av ”metalliskt väte”. Elektrolyten är liksom hos NiCd alkalisk.

Är batteriets eller cellens påstämplade kapacitet, anges i Ah (ampéretimmar) eller mAh. Den uttagbara kapaciteten är beroende av bl.a belastningsström, temperatur och slutspänning.

Temperaturberoende komponent uppbyggd av ett halvledarmaterial som ofta används i batterier för att känna av celltemperaturen. NTC kommer av engelskans Negative Temperature Coefficient. Kallas även termistor eller NTC-termistor, och finns i många olika resistansvärden. Det nominella värdet anges normalt vid 20° C. När temperaturen stiger minskas resistansvärdet enligt en specifik kurva (B-värdet). 3000-4500 vanligt förekommande område för B-värdet och 10Kohm är ett vanligt resistansvärde i batterisammanhang.

Georg Simon Ohm, tysk fysiker som gett sitt namn åt den elektriska storheten resistans. Skrivs med tecknet Ω (omega), betecknas med R i formler. Populärt säger vi oftast ”motstånd” om resistans, och även om komponenten resistor. Används allmänt inom all elektronisk apparatur och även ibland i batterier som bland annat strömbegränsare. Se även NTC och PTC.

Används i batterier för att koppla samman flera celler. Totalspänningen höjs inte men däremot strömkapaciteten liksom batteriets totala kapacitet i amperetimmar och wattimmar. Se även seriekoppling.

Ett batteri som används en gång, kan och skall inte återuppladdas. Namnet kommer från tiden då stora primärbatterier användes för återuppladdning av exempelvis blybatterier. Se även sekundärbatterier.

Platt eller rektangulär cell, som på ett effektivare sätt än cylindriska celler kan byggas in i ett hölje. Priset är något högre än för cylindriska celler, därav prisskillnaden på tunna ”slimma” kontra ”normala” batterier för portabla enheter.

Temperaturberoende komponent, som i specialutförande kan fungera som strömsäkring i exempelvis batterisammanhang (Polyswitch, Multifuse). Återställer sig själv när kortslutningen eller belastningen avlägsnas. Finns i värden från under 1A upp till runt 10A. Ett standard PTC-motstånd fungerar motsatt mot ett NTC-motstånd (Positive Temperature Coifficient), det vill säga resistansen stiger när temperaturen ökar.

System Management Bus, är en benämning för en typ av kommunikationsbuss (databuss) som används mellan enheter i system med så kallade smarta batterier. Kortfattat ett batteri med en inbyggd elektronisk ”tankmätare” som visar kapacitetsinnehållet. I2C-buss och CAN-buss är alternativ med ett snarlikt kommunikationsprotokoll.